Sömnbrist och jet lag fick oss att sova länge, länge. Tolv timmar över natten och sen ett par till efter frukost innan bror kom förbi. Frukosten är en historia i sig men kort sagt består den av konserverad mjölk (sån där som smakar sött, något som kineserna för övrigt verkar tycka allt ska smaka...), ägg, underlig och oätlig macka samt något som påminner om en blandning av risgrynsgröt och potatis/purjolökssoppa.
När bror kom begav vi oss mot Silkesmarknaden i jakt på en adapter, något vi senare upptäckte inte alls behövdes. Det var en stor byggnad alldeles fullproppad med små affärsstånd och kineser som ropar efter en. Vi lyckades i alla fall hitta på en adapter och bror lyckades pruta ner priset från 120 yen till drygt 40 men tror ändå de lyckades lura oss! Bror tyckte sen att vi skulle promenera till Tian'anmen, det var en bra bit så vi tog en fikapaus i Oriental Plaza på vägen.
När bror kom begav vi oss mot Silkesmarknaden i jakt på en adapter, något vi senare upptäckte inte alls behövdes. Det var en stor byggnad alldeles fullproppad med små affärsstånd och kineser som ropar efter en. Vi lyckades i alla fall hitta på en adapter och bror lyckades pruta ner priset från 120 yen till drygt 40 men tror ändå de lyckades lura oss! Bror tyckte sen att vi skulle promenera till Tian'anmen, det var en bra bit så vi tog en fikapaus i Oriental Plaza på vägen.
Snyggt träd och tant som gympar i parken längs promenadstråket.
Xiu, hon var guds modiga och mäktiga husdjur, hon åt bara ädelmetaller och juveler och kunde inte bajsa för hon hade inget anus. Mycket viktig information.
Det märks att det är kaninens år. Dekorationer som kuben i bakgrunden kan ses överallt. Så då trivs man!
Väl framme vid Tian'anmen hade det mörknat och det påminde lite om Paris med alla ljus. Kvällen avslutades med middag på en kinesisk restaurang inne i Oriental Plaza, lite bättre gick det med pinnarna men det var svårt med de hala svamparna. Goda var åsna i nån gryta med chili som tydligen var en speciell rätt från nån särskild provins. Den starka tofun var mindre lyckad.
Längs vägen låg det nationella centret för scenkonst, det syns dåligt här i bakgrunden men domen glittrade fantastiskt.
Bror och jag vid Tian'anmen.
Tunnelbanan hem.